Den hemska verkligheten

Boken ‘’Pojken i randig pyjamas’’ är skriven av John Boyne. Boken trycktes först 2006. Boken har fått massor av positiv kritik och är tryckt på mer än 40 olika språk runt om i världen. Boken har även gjorts till film och fick massor av positiv kritik den med. Genren är drama och kan klassas som krig för det utspelar sig under andra världskriget, men det är inga krigsscener i boken.

Boken Handlar om nioåriga Bruno som tvingas flytta ifrån Berlin där han trivs som bäst på grund av hans pappa som är SS-officer har viktiga affärer att handskas med. De flyttar till ett öde hus i Auswitch där Bruno inte har någon att leka med eller något att göra. Från hans ny fönster kan han se en ‘’lekplats’’ där alla bär likadana pyjamaser, blå och vit randiga. Bruno blir vän med en pojke som är på andra sidan stängslet det leder till oväntade konsekvenser. Berättarperspektivet av denna romanen är tredje person men en sak som skiljer denna berättelse från andra WW2 berättelser är att man får se hur det var från en oskylldig och nyfiken nioårig pojkes ögon, vilket gör det som vanligtvis är en ensidig berättelse om hur onda de tyska var till en berättelse där man inte kan dra alla över en kam.

Jag tycker boken är en otroligt bra berättelse där man för en ny syn på hur det kunde varit under andra världskriget. Boken kan vara lite jobbig att läsa för vissa för det är en extremt sorglig bok.

Jag rekommenderar boken starkt till alla. Jag ger den 5/5 och rekomenderar även filmen men boken bör läsas före.

Förintelsen av judarna

Boken “Mannen utan öde” av Imre Kertesz är en mycket lättläst bok om en tuff upplevelse. Detta är en bok som verkligen speglar tillbaka på hur det var på ett förintelseläger under andra världskriget. Imre Kertész som är författaren till boken har själv upplevt händelserna och sedan återberättat de i jag form. Detta gör boken extra spännande då man verkligen får en uppfattning av vad som hände med judarna från insidan.

Berättelsen börjar med att Györgys far blir skickad till ett arbetsläger. György förstår inget och han har ingen aning om vad ett arbetsläger är. Men en dag när han sätts på en buss och sedan ett tåg med en flera tusen andra judar så börjar han förstå verkligheten. Dörrarna öppnas och de är framme på förintelselägret Auschwitz. När de framme så undersöks de för att de om de är gamla och starka nog för att arbeta. Om inte skickas de till gaskammarna. De kan man se som både positivt och negativt antingen får man dö direkt eller arbeta och svälta ihjäl. Mer om detta finns att läsa i boken eller eventuellt den filmen som är gjord med samma handling och båda har samma genre som är roman. Tillskillnad från filmen så finns det flera ålderdomliga ord i boken för att den är skriven 1975 medan filmen är utgiven och översatt 2005.

Som helhet så är alltså boken en berättelse om en tuff upplevelse som rekommenderas att läsas om man är intresserad av världskrig och förintelseläger. Boken skulle fått 10/10 och jag rekommenderar verkligen denna boken för att den är så spännande och intressant att läsa.

Hur förklarar man för en annan moder att ens egen son mördat hennes dotter?

Författare: Sindiwe Magona

Översättare: Ulla Danielsson

Rubrik: Mödrar emellan

Den dramatiska romanen mödrar emellan inleds med “min son dödade er dotter”. Boken är skriven så att mördaren Mxolisi’s mor skrivet den till mördade unga Amy Elisabeth Biehl’s moder, inte i ett försök till förlåtelse, men till förståelse. Bokens berättelse tar sin början under apartheiden på 1960-talet i Sydafrika, när de svarta tvingades bort från deras bostäder och blev ihoptryckta in i de nya kåkstäderna. Men varför växter barn upp till mördare? Det är det sydafrikanskan Sindiwe Magona vill försöka förstå, genom att tillbaka blicka på hennes liv och hennes barns uppväxt hoppas hon hitta svaret.

Boken är lättläst men med en inlevelse så att den griper tag i ens hjärta och river ut det. Den hoppar i tiden och utspelar sig på mängder av olika ställen. Den berättas i jag form utifrån Mxolisi’s mors ögon och hjärta. Hennes minnen, känslor och uppväxt framgår mycket i boken. Anledning till att hon börjar historien redan från hennes uppväxt är för att det blir till ett historiebruk som ger en en överblick över hur det svarta hade det, hur deras liv påverkades av allt som hände. Hur tiderna ändrades, människor gjorde mer och mer uppror. Ungdomarna var vilsna, hade inga planer för framtiden, inga hopp, ingen glädje och de var på jakt efter någon eller något att skylla deras elände på.

Av att läsa denna moders resa genom livet får man en insikt som gör en mållös och stum. Förstår man sammanhangen i tiden och kan åren så förstår man mer än vad som framkommer i boken. Det gäller att läsa mellan raderna, analysera och fundera. En bok som funkar för alla med historiskt intresse från åldern 15 och uppåt.

I krigets skede

Titel: På väst fronten intet nytt (Originaltitel på tyska: ”Im Westen nichts Neues”)

Författare: Remarque, Erich Maria

I På västfronten intet nytt följer man soldaten Paul och hans kamrater i skyttegravarna på västfronten under första världskriget. Mycket går fel, återblickarna till den tid före kriget blir starka och man får inblick i soldaternas vardagsliv.

Remarque föddes 1898. Han har  även skrivit andra verk som Tid att älska dags att dö, som utspelar sig under andra världskriget. På väst fronten intet nytt  brukar hyllas som en anti-krigsroman. Remarque:s verk uppskattades inte av nationalisterna i Tyskland som brände böcker under de kända landsomfattande bokbålen i Tyskland. Den nazistiska regimen drog sedan  in hans medborgarskap och han tvingades på lands flykt.

Remarque berättar och talar ofta i första person. Han beskriver mycket om den kollektiva erfarenheten av soldaterna omkring honom i plural. Han växlar ofta till första person. Han beskriver även hans egna tankar och känslor om kriget. Romanen växlar även till tredje person. Det förekommer många återblickar till tiden innan kriget  och han återger hur hans kamrater upplever händelserna. Perspektivet är då den allvetande författarens fågelperspektiv som kan överblicka situationen och sätta den i sitt sammanhang.

Romanen handla mest om hur  om hur Remarque och hans vänner omedvetet gått in i ett helvetiskt krig.  Ofta växlar perspektivet från en detalj till helhetsbild, t.ex. när fokus plötsligt ställs på kamraten Kemmerichs ovanliga  skor som blir en slags metafor för hur billig en människas liv är i ett krig. Den skildrar den meniga soldatens oglamorösa vardagsliv på ett direkt, ocensurerad sätt. Avsikten är först och främst att ge en realistisk skildring av krigets fasor, samt att försöka sätta saker i sitt sammanhang.

På väst fronten intet nytt handlar om Remarques gemenskap, upplevelser och erfarenheter i från skyttegravarna på västfronten under Första världskriget.

Boken vänder sig från 16 år och uppåt. Boken passar läsare som är intresserade av militärhistoria samt gillar att läsa. Som nämndes inledningsvis brändes boken på bål av nazisterna i Tyskland därför att den ansågs demoraliserande på grund av sitt antikrigsperspektiv. Många tidigare skildringar av krig glorifierar hjältedåd och tekniska framsteg. På väst fronten intet nytt beskriver på många sätt den desillusionerade stämning som rådde efter Första världskriget. Den nya fantastiska tekniken som skulle frigöra och utveckla samhället i människans tjänst, hade förbytts till ett monster som degenererade människan till en ociviliserad varelse som slav under tekniken och det moderna.

Boken får 4 av 5.

Korståg som verkligen krossar

Det är nog väldigt få svenskar som inte känner till Jan Guillou. ännu färre är det som inte känner till hans hans världs berömda trilogi om Arn tempelriddaren. Som inte bara speglar Sverige på sena 1100-talet  utan då tidens centrum som var Jerusalem i det heliga landet. Det har även blivit en filmatisering av trilogin. Som vanligt går det inte och jämföra böcker med filmer men Arn filmerna var ett väldigt bra försök till att efter skapa dem otroliga böckerna.

Något Jan Guillou har lyckats otroligt bra med är att verkligen få en att tror att man är i Sverige på 1100 talet. Detta har han lyckas med eftersom att han har anpassat språket mycket bra. Han har inte bara anpassat språket när dem för en dialog utan även under den löpande texten. På den tiden var det kyrkan som styrde mycket i Sverige. Religion var väldigt viktigt under denna tiden. I det heliga landet pågick det ett krig om makten över Jerusalem för det är en mycket helig stad för både kristna och muslimer. Första raden i boken som är löpande text lyder “I nådens år 1150 då de ogudaktiga saracenerna,jordens avskum” bara i den raden lyckas han att föra en tillbaka 900 år i tiden. Jag har aldrig läst något som kan jämföras med Vägen till Jerusalem. Det finns ytterst få nackdelar med den boken om det finns några överhuvud taget. Något som folk kanske tror är att den ska vara lika våldsam och blodig som filmerna men det är den inte. Men det finns några sektioner i boken som är lite grafiska, kanske lite för grafiska för vissa läsare. Inte alla av dom sektionerna är våld.

En väldigt bra bok som jag rekommenderar till alla som är i tonåren och uppåt. En lite svår läst bok. Jan Guillou använder gammal svenska. Boken blir även lite bättre om man har lite förkunskaper om den tiden i historien. 10 utav 10 poäng får den av mig.

En khans uppväxt

Stäppens krigare har skrivits av Conn Iggulden och släpptes på originalspråket engelska år 2007. Bokens innehåll är spännande och intressant, även om det är en fiktivberättelse om en tid som varit kan man tänka sig är detta är något som faktiskt hänt om man tänker efter om hur det var på den tiden. Du undrar kanske vem boken handlar om? Jo det är ingen mindre än Djingis Khan, eller som han hette innan han tog namnet Djingis Khan, Temudjin.

Boken börjar in media res och man får redan från början lite spänning då Temudjins far Jesugei och hans rådsmän dödar Tartariska plundrare.  Detta mötet leder till att senare i boken blir Jesugei mördad. Efter detta förråder Jesugeis närmast rådsman Temudjin och hans familj. De får kämpa genom en tuff vinter innan Temudjin kan börja återhämta sig och påbörja uppbyggnaden av det som ska bli det Mongoliska imperiet. Boken finner jag är ständigt spännande och man vill gärna veta vad som ska hända. Språket tycker jag är anpassat för gymnasiet och uppåt. Jag tycker den speglar hur ens uppväxt formar en till den man blir och man kan dra paralleller till idag. Föräldrar måste bli bättre på att uppfostra sina barn då jag ser många som är understimulerad och har väldigt mycket extra energi. Boken är inte helt sanningsenlig och detta är även skrivit i slutordet där han även noterar vilka förändringar som gjorts. Detta gör att man inte kan använda den som källa, dock fungerar den för att lära sig mer om ungefär det varit i historien.

Boken anser jag är väldigt bra och rekommenderas till alla som vill lära sig ungefär hur det var. Boken är den första i serien om Djingis Khan så den kan inspirera till att läsa efter kommande böcker.

Betyg 4 av 5

Jakten om Skåne

Titel: Snapphanar  

Författare: Kim M. Kimselius

Utkom: 2006

Boken handlar om Ramona, Theo som är Ramonas pojkvän och Robert som är en kusin till Ramona.  

I en väldigt gammal kista hittar Ramona ett dokument som lyckas förflytta henne i tiden. Hon hamnar vid år 1676 i södra Sverige, precis när det är kriget mellan Danmark och Sverige. Det är en kamp om vem som ska få makten om Skåne, snapphanarnas tid. Ramona lyckas förlora minnet och kommer inte ens ihåg vem hon själv är. Robert, Theo och hans hund följer efter i tiden, men lyckas hamna på motståndarnas sida. Helt plötsligt är det en kamp på liv och död.  

Ramona befinner sig i en tid där det är en full kamp mellan snapphanar och de Svenska soldaterna. Genre i boken är krig, drama ock kärlek. Kim M. Kimselius har en mening med sin bok, hon vill att läsarna ska förstå hur det fungerade på snapphane tiden. Hur de skånska bönderna fick kämpa för att kunna försörja sig, eller hur snapphanarna planerade deras attack mot Carl XI och hans skattkista.

Texten hoppar inte mellan olika tider eller personer, utan texten flyter på med tiden. Det är en lättläst text. Det finns en tredje person som berättar om händelserna i nutid, medans det samtidigt är väldigt mycket dialoger. Tredje personen berättar mycket om hur huvudpersonerna tänker och känner.

Det finns en del anafor i texten. T.ex vi måste tro! Vi måste kämpa! Vi ska vinna! Boken innehåller också cirkelkomposition, de slutade på samma plats som dem började sin tidsresa.   

Det är en jättebra bok som är svår att lämna., spännande hela vägen. Jag ger boken 10/10 i betyg, en jätte bra snapphane bok som ingen bör missa att läsa. Rekommenderar denna bok till dem som är intresserad av gamla södra Sverige eller bara är ute efter en lättläst bok som är otroligt spännande.

Krig och kärlek

Boken jag har recenserat heter “Tid att älska, dags att dö” och är skriven av den tyska författaren E.M Remarque. Boken handlar om en tysk soldat som kommer hem från ett kriget i Sovjet och märker att hans hemstad har blivit bombad och hans familj är spårlöst försvunna, och då träffar han sitt livs kärlek.

Språket i boken tyckte jag var ganska “fint” det var många gamla finna ord som användes och författaren använder också säg av många dialoger och man kan säga att det mesta av boken är dialoger. Temat i boken är krig och kärlek för i boken så träffar huvudkaraktären Ernst Gräber sin gamla skolkamrat vid namn Elisabet och de blir då kära. Men det är fortfarande krig och Ernst måste fortfarande strida för sitt land som är på den förlorande sidan vilket gör att han måste tänka på sina nära och kära vilket han inte gjort innan. Ett av budskapen i boken är att vissa hur de civila i kriget påverkas av kriget och Ernst är ett exempel på det för han får inte det han helst ville ha, ett privat liv utan han får istället slitas med i kriget som han faktiskt inte vill vara del av och inte förstå meningen med. Författaren har även skrivit en liknande bok om första världskriget som heter “på västfronten intet nytt” där man får se kriget från en 19-årig soldats synvinkel istället.

Jag tycket boken var bra, det kanske inte var min smak men boken var spännande och dramatisk fast jag tyckte den var ganska seg ibland. För alla som är intresserade av andra världskriget eller bara att läsa en bra bok rekommenderar jag denna boken och den får 7/10 i betyg.  

Självmordskriget

Jag har valt boken: På västfronten intet nytt som är skriven av Erich Maria Remarque. E.M. Remarque är en tysk författare som levde under världskrigen och var själv soldat under första världskriget. Boken handlar då om första världskriget på västfronten där han skriver om ett gäng tyska killar som nyss slutat skolan och vill gå med i armeén för att strida på västfronten. Det är ett hemskt krig som tar många unga liv för både sidorna och med den taktiken som man använde sig av i kriget var rena självmordet.

Boken hade en bra handling och känns väldigt äkta när man har sökt upp information om författaren då han själv var med och deltog i kriget på västfronten. Då vet man att det han skriver kan ha mycket personliga erfarenheter. Han är ganska tydlig med att hans budskap inte är att få fram någon fiende i kriget utan att själva kriget är fienden och hur hemskt det är. Den ena sidan börjar med att anfalla och bara hälften klarar sig från kulsprutorna och resten retirerar tillbaks till sina skyttegravar och då drar fienden en motattack och där händer samma sak. Ungefär så gick kriget till så det känns som ett rent självmord att vara med under ett anfall.

Jag tyckte boken har en mycket bra handling och det handlar om ett intressant ämne som jag gillar. Men jag tyckte den blev ganska tråkig att läsa då den är så pass gammaldags och emellan åt  långsam. Ibland händer det inte så mycket och därför föredrar jag att läsa dem nyare action böckerna om kriget eller helt enkelt filmerna. Boken får 6 av 10 kakor.

Robert Harris - Pompeij

Jag ska skriva en recension av den historiska romanen Pompeij som utspelade sig mellan ca år 60-70. Boken skrevs av Robert Harris, släpptes 2003 på engelska och översattes till svenska 2005. Det är utan tvekan den sämsta bok jag någonsin läst.

Boken handlar om vattenmästaren Markus Attilius. Han har nyligen tagit över tjänsten som vattenmästare, då den förre vattenmästaren, Exomnius, har försvunnit.  En dag slutar vattnet i Pompeij rinna, och brunnarna blir torrlagda. Attilius och några slavar ger sig iväg längs deras akvedukt, Aqua Augusta,  för att ta reda på vad som hindrar vattnets framfart.. Under resans gång händer det en del saker, han träffar många nya människor och man får följa hans resa ända in i slutet.  

Boken var väldigt dryg och händelsefattig. Jag blev väldigt uttråkad när jag läste den, och man bokstavligen somnade efter bara två sidor. Detta gjorde boken väldigt svår att läsa. Han använde många olika, gamla, romerska namn på bokstaven A. Det gjorde att under första halvan av boken hade man svårt för vem som var vem ibland. När det väl hände något intressant, så var det ganska dåligt beskrivet om man jämför med resten av boken där ingenting egentligen hände. Man kan säga att ca 1 av 20 sidor var intressanta, hade slutat läsa efter ⅓ av boken om jag inte varit tvungen att läsa den.. Jag skulle INTE rekommendera denna boken till någon annan. 

Betyg: 0,5 av 10.